10 meningar med ”läs”

Finns det något bättre sätt att lära ut läs- och skrivkunnighet, historia och forskningsmetoder?

I samhällen som det feniciska fanns det därför inget behov av en klass av skrivare, eftersom även vanliga handelsmän kunde bli läs- och skrivkunniga.

Tryckpressen ökade kraftigt den hastighet med vilken information kunde delas och ledde i sin tur till en ökad läs- och skrivkunnighet under den tidigmoderna perioden.

Muslimer, vars läs- och skrivkunnighet berodde på studier av specifikt islamiska texter, särskilt Koranen och Hadith, använde därför gärna samma färdigheter i handeln.

Det övergripande resultatet blev en högre läs- och skrivkunnighet än någon annanstans i världen vid den tiden, med åtföljande fördelar i form av tekniska framsteg och kommersiellt välstånd.

Dessutom, medan medeltidens utbildning och läs- och skrivkunnighet nästan helt och hållet var begränsad till kyrkan som institution, var många präster på landsbygden i bästa fall halvlitterära.

När det västra imperiet kollapsade var kyrkan den enda institution som fortfarande stödde skolundervisning (inklusive grundläggande läs- och skrivkunnighet), men med tiden sjönk läs- och skrivkunnigheten och utbildningsnivåerna i Europa obestridligen.

Dessutom bevittnade abbasidkalifatet en betydande ökning av läs- och skrivkunnigheten. Inte bara uppmuntrades muslimer (både män och kvinnor) att memorera själva Koranen, utan forskare och köpmän var ofta utbytbara; till skillnad från den medeltida kristendomen förkastade islam inte handel som något moraliskt fördärvat.

Även om det är omöjligt att beräkna något som närmar sig exakta läs- och skrivkunnighetstal vid någon tidpunkt före den moderna eran, står det klart att läs- och skrivkunnigheten började öka efter den låga punkten på 1000-talet, och att många vanliga handelsmän och till och med en del bönder hade åtminstone grundläggande läskunskaper på 1300-talet.

Ett symptom på det intellektuella livets tillväxt under tidig medeltid var det faktum att läs- och skrivkunnigheten (som vid den tiden innebar förmågan att läsa, inte nödvändigtvis att skriva) äntligen återuppstod, åtminstone något, efter den verkliga bottennotering av läs- och skrivkunnigheten som hade varat från det västromerska rikets sammanbrott fram till omkring 1050.